Polsk kultur

Mat

Polska maträtter består mestadels av kött. Polacker brukar skryta om att de två basprodukterna är bröd och korv. De mest rekommenderade rätterna är bigos (kål/jägargryta), kotlet schabowy (schnitzel) , pierogi (fyllda dumplings) and gołąbki (kåldolmar). Den polska kulturen har alltid varit påverkad av grannländerna. Det härstammar också många rätter från den judiska matkulturen.

Under medeltiden utvecklades polska maträtter och stora städer. En av de viktigaste dryckerna är vodka som härstammar från 1400-talet. Traditionellt livsmedel såsom Rosol, soppor flaki (köttsoppa) med mera upprättats i stora kärl som är avsedda för grupper. Traditionellt är gästfrihet mycket viktigt.

Under medeltiden utvecklades idéutbyte och människor fick bekanta sig med nya rätter och recept.

Musik

Den polska musikens ursprung kan spåras tillbaka så långt som till 1200-talet. De bästa klassiska moderna kompositörerna är de polska musikerna Witold Lutoslawski, Krzysztof Penderecki och Henryk Gorecki. Från 1200-talet hittats manuskript i Stary Sącz (stad i Polen), innehållande polyfoniska (flerstämmig) kompositioner relaterade till Paris Notre Dame School. Melodi av Bogurodzica är ett exempel som kopplas tillbaka till denna period. I dagens Polen kan man hitta folkmusik (Mazowsze), trance (Kalwi & Remi),  heavy metal (Roman Kostrzewski), House music (C-Bool) med mera.

               

Politik och traditioner

Den nuvarande presidenten i Polen heter Andrzej Duda. Polen har ett tvåkammarparlament sejmen och senaten. Sejmen består av 460 ledamöter och de har proportionella val och Senaten består av 100 senatorer och de har ett blockröstningssystem som är ett valsystem där flera kandidater väljs från en valkrets genom majoritetsval.

I Polen är ungefär 87% av befolkningen romerska katoliker och därför är julen en viktig högtid i Polen. På julafton äter man flera rätter som innehåller fisken karp. Karparna inköps levande och måste förvaras några dagar t.ex. i badkar. Karparna rensas en kort stund före den ska tillredas för då är de som fräschast.

Man äter även makowiec som är en tung kaka som består av vallmofrön blandat med socker, nötter och russin. Makowiec bakas oftast som en rulltårta eller en kaka med mördegsbotten. Förutom allt detta äter de även sernik som är en slags polsk cheesecake och den innehåller oftast russin.

Gwiazdor (jultomten) kommer också på julafton och han ska ha en mitra och skägg. Julklapparna som tomten kommer med är oftast av den dyrare sorten och på paketen står det Wesołych Świąt som betyder god jul.

Påsken är en annan viktig högtid för katolikerna. På påsken är långfredag traditionsenligt en katolsk fredag. På påskafton brukar man smycka ihop en liten korg med maträtter som man tar med till kyrkan för att få välsignad och stänkt med vigt vatten. På annandag påsk firas Śmigus-dyngus, där Śmigus avser att man slår varandra med påskris till minne av pryglingen av Jesus. Dyngus avser olika varianter av bestänkning med vatten, som t.ex. salongsmässigt sprejande med parfymerat vatten. Detta gör man som ett tecken på lycka.

På påsken äter man skinka och ostkaka, sernik, mazurek som är ett bakverk av choklad och som dekoreras med torkade frukter, valnötter, mandlar och rostade nötter och frön. Kött är också väldigt viktigt i Polen och allt detta är de nödvändigaste ingredienserna på ett polskt påskbord. Vanliga fest drycker är öl och vodka men även Oranzada (en polsk läsk) och kwas mleczny (syrad mjölk).

I Polen firar man också vissa övriga helgdagar som t.ex. torsdagen före fastan fylls doften av nybakade munkar på gatorna utanför Polens konditorier. Dagen kallas ``fettorsdagen´´ och man frossar i sig okontrollerat av godsaker.

Andra kyrkliga helgdagar firas i mer blygsam stil. På trettondagen skriver man K+M+B (Kristus Mansionen Benedicat) på sina ytterdörrar och på pingst bär man palmväxter till kyrkan. På första maj, polska flaggans dag och konstitutionens dag, har alla rätt att ta en paus från arbetet. Polacker firar också livligt andra speciella dagar fast de är tvungna att åka till jobbet som t.ex. kvinnodagen, barnens dag, farmor och farfars dag, gruvarbetarnas dag, alla hjärtans dag och S:t Andreas dag. Det spelar ingen roll om en viss berömd tradition kom från väst eller öst, viktigaste är att människorna trivs och kommer ihåg dem som står en nära.