Viktiga underorganisationer
Under andra världskriget fanns det många olika underorganisationer som hade en stor betydelse för Hitler och hans natziparti. Några av dem var SA, SS och Gestapo.
Sturmabteilung (SA), var den ursprungliga paramilitära underorganisationen i National- socialistiska tyska arbetarpartiet (NSDAP). SA:s huvuduppgifter var bl.a. att hjälpa till med att skydda Hitler och hans parti vid nazistiska demonstrationer och samlingar. Det var SA som förde fram Hitler till makten och därför har SA en stor roll inom det nazistiska partiet. Judarna trakasserades av SA genom att SA märkte ut judiska affärer och hindrade människor från att handla där, samt uppmanade till bojkott. SS ersatte i praktiken SA fast organisationen inte upplöstes helt.
Schtzstaffel (SS), som betyder skyddsavdelning, började som en personlig vaktstyrka med ca. 250 män. Den 6 januari 1929 bildades SS som en officiell underorganisation, med Heinrich Himmler som chef. Underorganisationen verkade då inom SA. År 1933 bestod organisationen av ca. 200 000 män. Den 30 juni 1934, den s.k. Långa knivarnas natt, blev SS en självständig underorganisation, eftersom Hitler då rensade ut folket inom SA. Efter krigsutbrottet och i slutet av 1930- talet ökade medlemsantalet i organisationen ännu mer. SS var den vanligaste underorganisationen i Nazityskland och SS var även också de viktigaste medverkarna under förintelsen. SS var den viktigaste organisationen under förintelsen.
Gestapo var den hemliga statliga polisen i Natzityskland. Organisationen bildades år 1933 och leddes till en början av Rudolf Diels. Han var en tysk jurist och polisman och ledde Gestapo år 1933-1934. Efter honom blev Reinhard Heydrich, nationalsocialistisk politiker och säkerhetspolis, chef för Gestapo fram till år 1939. Enda till andra världskrigets slut år 1945 leddes Gestapo av Heinrich Müller som var kriminalpolis och SS-Gruppenfürher. Under kriget ökade medlemskapet i Gestapo och organisationen bestod till slut av ca 45 000 tjänstemän. Gestapos uppgift var att utreda förräderi, spioneri och sabotage och olagliga handlingar mot staten och natzipartiet. De kontrollerade också de ockuperade områdena i Europa och identifierade judar, socialister, romer, homosexuella och "andra ej önskvärda".
Gestapo hade även läger, s.k. Gestapos koncentrationsläger, och de fanns både innanför och utanför Tysklands gränser. Dessa läger var främst för tyska och östeuropeiska civila tvångsarbetare som brutit mot sina arbetskontrakt eller visat motstånd på något sätt. Strafftiden i dessa arbets- och disciplineringsläger var mellan tre veckor till tre månader. År 1940 fanns det 40 arbets- och disciplineringsläger, år 1945 hade antalet läger ökat till 200 stycken.
Text: Sandra Skinnars och Madeleine Södergård
Källa: Wikipedia, Levande historia, Wikipedia, Wikipedia