Koncentrationslägren

Koncentrationsläger är ett läger där stora grupper av civilpersoner spärras in på en obestämd tid. Koncentrationsläger skapas oftast i krigstider som tillfälliga interneringsläger för personer som anses vara ett hot mot nationen eller mot makthavarna. I dessa läger förs de personer samman, det vill säga koncentreras, som på grund av sin nationella, etniska, religiösa, klassmässiga eller politiska tillhörighet betraktas som farliga, opålitliga eller oönskade. De har alltså inte begått något brott. Begreppet koncentrationsläger förknippas oftast med de nazistiska koncentrationslägren i Nazityskland 1933-1945.


Koncentrationsläger är inte krigsfångeläger. I krigsfångeläger förvaras fiendesidans ”kombattanter” som är soldater och militärens civila personal under pågående krig. Den internationella lagen som stadfästes 1929 och som förnyades 1949 var Tredje Genevekonventionen som reglerar hur krigsfångar ska behandlas och hur bytet av krigsfångar ska genomföras.



 

Bildkälla: wikipedia koncentrationsläger i British Columbia

Källa: wikipedia

Koncentrationsläger i Nazityskland.


Den nazistiska makthavarna i Tyskland 1933- 1945 grundade koncentrationsläger för inspärrning av personer som ansågs hota rikets säkerhet eller den tyska rasens renhet. Lägren drevs av SS och leddes av Reichsführer-SS Heinrich Himmler.


Det första lägret grundades under Hitlers maktövertagande 1933 då flera tusen politiska motstridiga internerades i Dachau. Under de fyra följande åren fanns omkring sex koncentrationsläger med sammanlagt mellan 4 000 och 7 750 fångar. Under 1937 och 1938 växte lägersystemet och utvidgades under krigets sista år. Den största förändringen skedde 1942 då lägren blev en del av krigsekonomin och började leverera arbetskraft till industrin. På samma gång påbörjades massmorden på judar i lägren Majdanek och Auschwitz.  Heinrich Himmler besöker Dachau 1933


Bildkälla: wikipedia, koncentrationsläger i Nazityskland, Heinrich Himmler

 

Under krigsåren fyrdubblades antalet huvudläger och mängden fångar ökade till hundratusentals. 1945 fanns det omkring 730 läger och mera än 700 000 fångar. Den stora utvidgningen av lägersystemet både vad det gäller antalet läger och antalet fångar var en konsekvens av tyskarnas behov av arbetskraft till krigsindustrin och det ideologiska målet att utrota Europas judar.  


Källa: wikipedia

 

Koncentrationsläger i Auschwitz.


Bildkälla: wikipedia,  ”Arbeit macht frei”


KZ Auschwitz var det största av Nazitysklands koncentrations- och förintelseläger. Lägret var verksamt från 1940 till början av 1945.

Auschwitz bestod av tre huvudläger. Det första var Auschwitz I – Stammlager som var ett koncentrationsläger och lägrens huvudläger. Det andra lägret var Auschwitz II-Birkenau som var ett koncentrations- och förintelseläger och det tredje Auschwitz III-Monowitz var ett  arbetsläger med bland annat fabriken IG Farben. Omkring 1,3 miljoner personer förvisades till Auschwitz och av dem dog 1,1 miljoner i lägret, nittio procent av dem var judar. De övriga offren var polacker, romer, sovjetiska krigsfångar och personer från en annan nationalitet. Nazisterna kallade förintelsen för Operation Reinhard, den startades på hösten 1941 och var starten till utrotandet av alla judar.


Bakgrunden till lägren kan skönjas i Tysklands anfall av Polen och till tyskarnas expansionskrig i öst. Den västra delen av Polen erövrades och förenades i Tyska riket. Den sydöstra delen av Polen ockuperades och blev en del av den tyska Generalguvernementet. Det var närheten av  Generalguvernementet som förintelselägren byggdes som t.ex. Auschwitz- Birkenau.

 


Fångar anländer och mördas


Huvudbyggnad och entrè vid Auschwitz II


Bildkälla: wikipedia, huvudbyggnad och entré vid Auschwitz II


Våren 1940 beslutade SS att bygga koncentrationslägret i de polska armébarackerna nära Oświęcim, och mindre än tre månader senare anlände den första fångtransporten till lägret, den bestod av trettio interner från Sachsenhausen. Den första större fångtransporten kom till Auschwitz i mitten av 1940-talet, och bestod av cirka 730 polska politiska fångar och ett okänt antal judar tvångsflyttades från Tarnów. Därefter kom det polacker som gripits i olika delar av Polen t.ex. Warszawa.


Reichsführer-SS Heinrich Himmler besökte Auschwitz i början av 1941. Då fabrikerna i närområdet använde fångar som arbetskraft, blev Himmler intresserad av hur många fångar lägret kunde rymma. Himmler kommenderade att Auschwitz I skulle byggas ut och kunna hålla 30 000 interner. Auschwitz II, Birkenau skulle byggas ut  med utrymme för cirka 100 000 ryska krigsfångar. De första gasningarna av fångarna ägde rum 1941 i Auschwitz I. SS-Hauptsturmführer Karl Fritzsch testade Zyklon B och under hans kommando mördades 600 ryska krigsfångar och 250 sjuka interner.


I slutet av 1941 kom omkring 10 000 sovjetiska krigsfångar till Auschwitz I. Himmler informerade i slutet av januari 1942 inspektören Richard Glücks att cirka 100 000 judar och cirka 50 000 judinnor skulle förvisas som tvångsarbetskraft från Tyskland till Auschwitz. Stadsdelar där judar bodde i Beuthen stängdes och cirka 1 000 judar anlände i mitten av februari 1942 för att direkt mördades i lägrets gaskamrar.

Under 1942 anlände de första transporterna av judar från andra länder t.ex. från Slovakien, Frankrike, Nederländerna och Belgien. I början av 1943 följde transporter från Grekland och Italien. Början av 1943 beslutade Reichssicherheitshauptamt att några romer i Tyskland och Österrike skall förvisas till Auschwitz. 23 000 interneras i Zigenarfamiljelägret i Birkenau, 1944 gasas 5 600 av dem ihjäl och de övriga dog av svält och sjukdomar.

 

Sovkojer i Auschwitz II


Bildkälla: wikipedia, sovkojer i Auschwitz II


Under sommaren 1944 nådde man höjdpunkten på mördandet när cirka en halv miljon ungerska judar kom till Birkenau. Tre till fyra tågtransporter kom varje dag med cirka 3 000 och 3 500 människor. Av dessa togs en tiondel ut till arbete medan de övriga fördes direkt till gaskamrarna. I slutet av 1944 avbröts massmorden i Auschwitz-Birkenau. Den sista transporten av judar anlände i januari 1945 från Berlin. Dagen efter hängdes fyra judiska kvinnor, för att de hade anklagats för att smuggla in sprängmedel i lägret.


På samma gång trängde Röda Armén genom Vitryssland och kom till Warszawa under hösten. Himmler gav då order om att Auschwitz och andra läger i öst skulle utrymmas. Utrymningen av Auschwitz började i januari 1945. De flesta av de 66 020 fångar som fanns i lägret tvingades marschera i dödsmarscher mot Tyskland, med koncentrationslägren Gross-Rosen, Bergen-Belsen och Buchenwald som mål. Tusentals fångar blev skjutna längs vägen eller dog av utmattning.


De fångar som fanns kvar i Auschwitz var för sjuka för att kunna delta i utrymningen. I januari 1945 befriades fångarna av de allierade trupperna, det var sammanlagt 7 000 fångar. SS-soldaterna i lägret hade försökt förstöra alla bevis för förintelsen, de hade bränt arkiv och sprängt gaskamrarna och krematorierna, för att senare fly därifrån efter.


Källa:wikipedia, Auschwitz

Text: Miia Seppi, Sandra Sebbas och Karolina Mattans